Pingpong Kingen – Scope med direktkopia

Den Svenska filmen Pingpong Kingen är producerad av Bob Film Sweden AB, med manus och regi av Jens Jonsson och fotograferad av Askild Edvardsen, FSF. Filmen är inspelad i scopeformatet med anamorfiska objektiv och med direktkopia från negativet.

Läs vad filmfotografen Askild Edvardsen har att berätta om inspelningen…

Det har inte varit ofta de senaste tio åren som det gjorts en svensk långfilm i scope-formatet med anamorfiska objektiv och direktkopia. De flesta scope-filmerna som gjorts är gjorda med super-35 och sfäriska objektiv, digitalt efterarbete och anamorfiskt negativ/kopia.

För Pingpong Kingen valde fotograf och regissör att göra scope-filmen på det klassiska sättet med anamorfiska objektiv från Hawk på en ARRICAM LT. Brännvidderna var 30, 50 och 75 mm, T2.2, samt en zoom, 46-230 mm, T4.0.

På bilden syns Askild Edvardsen bakom kameran och B-fotografen Timo Moritz till höger samt till vänster skriptan Kerstin von Bahr.

-Gör noggranna tester av objektiven före inspelningsstart för att hitta de bästa exemplaren. Få klarar full bländare, men några är skitsnygga på full öppning. Den 30 mm brännvidd vi använde hade kraftig böjd distorsion i kanterna, men fungerade bra utomhus med motiv utan referenslinjer i kanterna, berättar Askild.

-50 mm objektivet har litegrann distorsion, men acceptabelt. Zoomobjektivet är nästan perfekt, men kräver mer ljus så den fungerar bra utomhus. De flesta bilderna i Pingpong Kingen är tagna med zoomen på 46 mm. Jag gillar att jobba med korta brännvidder och det blir svårt med anamorfiska objektiv om man är känslig för böjda linjer i kanterna.

Ett 50 mm anamorfiskt objektiv motsvarar ett 25 mm sfäriskt objektiv i den horisontella bildvinkeln, men 50 mm i den vertikala leden då faktorn är 2x. Alltså kan man säga att man får två brännvidder i samma objektiv.

-Vi använde tyska Hawk objektiv och dessa har mycket bra antireflecbehandling och är byggda så man inte får de klassiska långa flairs (objektivreflexer) som anamorfiska objektiv oftast ger. Hawk har som tillbehör s.k.”flair-filter” om man vill ha denna effekt.

-Jag tycker att myten om att jobba med anamorfiska objektiv skulle vara tung och svår med skärpeproblem inte stämmer. Jag hade inga problem med oskärpor i filmen och jag tycker inte att jag ljussätter mer än när jag jobbar med sfäriska objektiv. Mitt problem med de anamorfiska objektiven är att jag inte får vida bilder nog utan objektivfel.

-Filmvalet blev Kodak 5218/500T där denna ljuskänslighet behövdes och 5201/50D för exteriörbilder med gott om ljus. Man får med enormt mycket information i det stora negativet, som är 52% större i yta än Super-35, så med 50 ISO film utomhus kan man glömma korn och man hittar teckning i både dom djupaste skuggor som de ltuffaste högdagrar, avslutar Askild.

När undertecknad pratar med Sten Lindberg på Nordisk Film Post Production, som hållit i efterarbetet och ljusatt filmen, berättar han att filmen har en mycket speciell look. Den är väldigt ljust printad på den mjukaste av Fujis printfilmer, 3510.

Sten Lindberg berättar vidare att det stora scope-negativet innehåller mycket information och att kopiera direkt från originalnegativet ger maximal skärpa och färginformation, som fortfarande är överlägset ett digitalt framställt negativ i 2K. I år har vi haft hela sex filmer som vi efterbearbetat analogt, vilket vi inte haft på flera år.