Robert Frank på Fotografiska

Fotografen och filmaren Robert Frank ställer ut på Fotografiska i Stockholm mellan den 7 mars-18 maj, 2014.

Efter att ha rest runt och fotograferat i USA under närmare två år valde Robert Frank ut 83 bilder till boken ”The Americans”. Boken som kom ut i USA 1959 är en motreaktion till medias ytliga bild av det amerikanska samhället. Kritiken var förödande. Tidningarna beskrev arbetet som en sorglig dikt av en mycket sjuk människa. Robert Frank hade gjort en av tidernas mest inflytelserika fotoböcker.

Den schweiziske fotografen Robert Frank är otvivelaktigt en av världens mest betydelsefulla fotografer. I över sextio har han ifrågasatt och utmanat gränserna inom fotografi och film. Hans konstnärskap har influerat både fotografer, filmare och konstnärer. 1996 tilldelades Robert Frank Hasselbladspriset.

Robert Frank motarbetades till en början, när han väl fick ett erkännande för sitt arbete hade han redan övergått till rörlig film och blev snart en förebild bland unga filmskapare. Bland annat med debutfilmen ”Pull my Daisy” och den omtalade dokumentären om Rolling Stones ”Cocksucker blues”.
Med den självbiografiska boken ”The Lines of My Hand” från 1972 återgick Robert Frank till den fotografiska bilden. Han arbetade experimentellt och personligt med bildsekvenser i kombination med ord, gränsen mellan privatliv och konstnärskap suddades ut.

I slutet av fyrtiotalet flyttade Robert Frank till USA. Ett land med möjligheter och utmaningar. De första åren i USA var han positivt inställd till det amerikanska samhället och dess kultur. Han tog ofta långa promenader i New York och fotograferade händelser och situationer som han stötte på. När han konfronterades med den amerikanska livsstilen ändrade han efterhand uppfattning. Han beskrev samhället som en dyster och ensam plats, ett synsätt som blev väldigt tydligt i hans bilder.

The Americans
1954 ansökte Robert Frank om ett stipendium hos John Simon Guggenheim Memorial Foundation med ett förslag att dokumentera den amerikanska medborgarens vardag. Fotograferna Walker Evans och Edward Steichen skrev referenser och Frank fick stipendiet, köpte en begagnad Ford och gav sig iväg i juni 1955. Det blev en tuff resa, han blev bland annat arresterad ett par gånger misstänkt för att vara kommunist.
Intuitivt fotograferade han det som fångade hans uppmärksamhet. Innehållet var viktigare än formen. Robert Frank pratade ytterst sällan med dem han fotograferar. Han knäppte av och gick vidare. Men bilderna kom inte till av en slump, han var medveten om var han befann sig och vad han ville fånga.

Under resan tog Robert Frank ungefär 27 000 bilder. Efter en grovgallring på ett tusental bilder valde han till sist ut 83 bilder. Det blev ”The Americans”, kanske 1900-talets mest inflytelserika fotobok. Boken gavs först ut i november 1958 på franska ” Les Américains” med en omslagsillustration av Saul Steinberg och texter av bland annat Simone de Beauvoir, William Faulkner, Henry Miller och John Steinbeck.
I januari 1959 kom den amerikanska versionen, nu med en inledningstext av Jack Kerouac. Robert Frank gav en ny bild av det amerikanska samhället utifrån en främlings perspektiv. Avsikten var inte att göra en politisk bok, men bilderna som bland annat skildrar segregation, utsatthet och ensamhet och ifrågasätter ett samhälle med framtidstro och materiell välfärd ställer frågor som blir politiska. Den amerikanska befolkningen fick se verklighetens Amerika. ”Vad som beskrivs måste beskrivas, men hans sätt att fotografera bidrog till att bilderna blev svåra att förstå och acceptera, menade John Szarkowski som var chef för den fotografiska avdelningen på Museum of Modern Art (MoMA i New York) 1962-1991.

Recensionerna var allt annat än positiva. Det förekom ord som vänstervriden, ondskefull, pervers och antiamerikansk. Robert Frank konstaterade: – Jag är inte sårad, snarare besviken, men glad att mitt arbete blev publicerat.

Hasselbladspriset
1996 tilldelas Robert Frank Hasselbladpriset. Med motiveringen: ”Robert Frank är en av vår tids främsta bildskapare. Han har bidragit till en förnyelse inom såväl dokumentärfotografin som den ‘oberoende amerikanska filmkonsten’. Utgående från 30-talskonstens sakliga realism har han med konsekvens och envetenhet utvecklat sin egenart, oavsett medium, i sin väg att söka sanningen. Hans bilder har haft avgörande påverkan på generationer av fotografer, målare, filmskapare, kritiker och författare.”

Curator: Martin Gasser